Tyvärr blev vi av olika anledningar tvungna att ställa in årets sommaruppvisning. Det känns verkligen tråkigt! Efter två lyckade år med mycket publik så hade vi bestämt oss för att det är en tradition. :) Men, men, traditioner kan ju återupptas, så nästa år kör vi förhoppningsvis igen.

Från uppvisningen 2013,  El Diablo och Sammy på väg in till en Pas de Deux.

Från uppvisningen 2013, El Diablo och Sammy på väg in till en Pas de Deux.

I brist på uppvisning så njut gärna av dessa fina bilder, som vår egen hovfotograf (haha!) Sanna Svensson tog hos oss i maj!

Först Melissa, 21 år nu. Flockens trygghet och den vänligaste häst som gått i – förlåt, utan – ett par skor! Vi ägnar oss åt lite lek, lite uppmjukande arbete och att skritta ut, gärna med Heroe som handhäst.

Melissa4 Melissa2 Melissa5 Melissa7

Melissa8

Så har vi El Diablo, 11 år. Hästen med det missvisande namnet, kallas därför mest för prinsen. Har tidigare inte trott sig själv om så mycket, men har med åren faktiskt utvecklat en viss stolthet över sig själv. Med all rätt, han kan mycket!

Diablo9 Diablo8 Diablo4 Diablo5 Diablo3 Diablo11

 

Och så Heroe, 6 år. Ja, även han har nog ett ganska missvisande namn. En hjälte behöver väl vara ganska modig, och det är väl inte hans mest framträdande egenskap… Men en sann gentleman är han utan tvekan, och det är inte det sämsta!

Heroe1 Heroe3 Heroe6 Heroe2 Heroe9Och så måste jag förstås ha med ett par bilder på min dotter Maja och hennes älskade Sammy, ponnyn som har följt henne sen hon var 11, och Exito, 5-åringen som charmar de flesta.

Sammy5 Sammy8 Exito1 Exito3

Average Rating: 4.5 out of 5 based on 181 user reviews.

Publicerat i Bilder, Ridning | Lämna en kommentar

Sommarens veckoelever får vara beredda på både åska, regn och rejäl blåst. Utan ridhus är det den verkligheten som gäller. För det mesta är det inget problem, vatten är ju ofarligt, och blir det för mycket väder så tar vi en paus helt enkelt. Men förhoppningsvis, inom en överskådlig framtid, så kommer vi att ha tak över huvudet…

Denna vecka gästas jag av Ulrika Holmgaard och Zelda, Nina Skäre och Ella samt Katarina Tjärnström och Wilma. Detta är tydligen korsningshästarnas vecka, för Zelda är engelskt fullblod/connemara, Ella är arab/frieser och Wilma angloarab och så ett par raser till som jag inte kommer ihåg i skrivande stund.

Ulrika och Zelda

Ulrika och Zelda testar Akademisk ridkonst för första gången.

Ulrika Holmgaard o Zelda3

Nina och Ella

Nina och Ella i djup koncentration.

Nina S o Ella1

 

 

Bland våra egna hästar var dramatiken naturligtvis stor när två valar strandade i hagen och Heroe blev tvungen att ropa på hjälp för att rädda dem. :D

Åh nej,  två valar har strandat i min hage! Hjääälp!

Åh nej, två valar har strandat i min hage! Hjääälp!

 

Average Rating: 4.8 out of 5 based on 209 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | Lämna en kommentar

Utbildningsserien 2015 rullar på. 6 ekipage (och emellanåt ett par reserver) kommer hit till Övre Jäder ungefär en gång i månaden från april till oktober och jobbar med sina hästar kring ett bestämt tema varje gång.

Jag gillar verkligen det här sättet att undervisa! Det blir kontinuitet för ekipagen, var och en får en individuell läxa med sig varje gång, ryttarna får en plan för hela säsongen, utvecklingen blir tydlig. Och inte minst så lär deltagarna känna varandra, nya vänskaper utvecklas och gamla kan fördjupas. Hästkunskaper delas, värmen är påtaglig (i dubbel bemärkelse nu senast) och skratten är många. Jag njuter av varje tillfälle!

Om du vill läsa mer om vad Utbildningsserien innebär kan du göra det HÄR.

Här några bilder från senaste tillfället. Fotografer är Carina Boman och Nina Skäre.

Carina o Silver

Carina o Silver, kallblodstravare

Jessika o Ludwig,  ardenner

Jessika o Ludwig, ardenner

Linda o Acke

Linda o Acke, lipizzaner

Linda o Acke2

Linda o Acke

Nina o Ella1

Nina o Ella, arab/frieser

Nina o Ella2

Nina o Ella

Sandra o Zhakira

Sandra o Zhakira, hispanoarab

Average Rating: 4.4 out of 5 based on 229 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | Lämna en kommentar

Här kommer till sist ytterligare några bilder från vår intensivvecka på Hellekis. Även dessa bilder är tagna av Hanna Wessling.

Några saker som jag tar med mig denna gång:

  • Att bli longerad var mer hjälpsamt än jag trodde! Hästen ska i detta arbete ta sina signaler från ryttaren. Longören är så passiv som möjligt och rycker bara in när ryttaren ber om det.
    Heroe är mycket arbetad i longering, och väldigt känslig för longörens signaler, så det tog lite tid innan han förstod att han skulle koppla om till mig som satt på ryggen. Men just för att han är mycket arbetad på lina så var det också väldigt hjälpsamt när han inte riktigt tog mina signaler från ryggen.
  • Grundarbete, grundarbete, grundarbete… (Se inlägget från dag 2!)
  • Fastna inte i innertygeln!!! Jag vet, alla vet. Ändå händer det så lätt. Såg det så tydligt när jag gick igenom Hannas bilder. De bilderna fick inte vara med…
  • Att vara för ”snäll” med sina hjälper är kanske inte alltid snällt, utan bara otydligt! Jag gjorde det misstaget när jag red in Diablo, jag gav honom för stor ram från början. Det gjorde honom bara osäker på vad jag ville. Idag klarar han oftast en större ram, men  nu är han 11 år! Som unghäst gjorde det bara arbetet svårare för honom.
  • Det är roligt att rida! Det är roligt att vara på kurs, särskilt med så trevliga kurskamrater! Och trevlig häst förstås!
Öppna

Öppna

Sluta

Sluta

...och en vändning.

…och en vändning.

Slappna av fram och ner.

Slappna av fram och ner.

Stå stilla är det svåraste,  tycker Heroe.

Stå stilla är det svåraste, tycker Heroe.

Hanna får ordning på linan!

Hanna får ordning på linan!

Arbete med longör.

Arbete med longör.

Och så galoppetiloppetilopp!

Och så galoppetiloppetilopp!

Så här roligt är det att rida när Christofer drar dåliga skämt! :D

Så här roligt är det att rida när Christofer drar dåliga skämt! :D

Duktig pålle! <3

Duktig pålle! <3

Average Rating: 5 out of 5 based on 170 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | Lämna en kommentar

Idag har snälla Hanna Wessling greppat kameran och tagit några bilder.

Jag har haft fokus på att Heroe ska mjukna mer i sidorna och länga ut sin hals bättre. Han kan ha huuuur kort hals som helst, men jag vill ju ha den lång. En kort, komprimerad hals ger oftast en lång kropp med bakbenen skjutande för mycket bakåt och mot handen. Vi vill ha det motsatta – en lång hals och på sikt en kort kropp med väl undersatta, bärande bakben.

Heroe söker bättre och bättre till den eftergivande handen, en bra känsla. :)

Heroe12

Korta upp sig lite...

Korta upp sig lite…

...och länga ut sig igen.

…och länga ut sig igen.

Vi har jobbat två och två med att longera varandra,  för att få ordning på en del viktiga grunder.  Hanna Wessling har varit mycket bra hjälp!

Vi har jobbat två och två med att longera varandra, för att få ordning på en del viktiga grunder. Hanna Wessling har varit mycket bra hjälp!

Galopprumpor

Galopprumpor

Heroe9a

Heroe ZM, lite trött på tredje dagen.

 

Average Rating: 5 out of 5 based on 195 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | 1 kommentar

Jag undrar om man någonsin blir riktigt klar över hur viktigt det är med basics i utbildningen av sig själv och hästen. Eller rättare sagt så tror jag att det ofta är så här: Man tror att man har basics på plats, för det man vill göra verkar funka. Men så ska man göra något bara lite svårare, och så upptäcker man att det inte går riktigt som man vill. Är det den nya övningen som är för svår? Nej, egentligen inte, det är bara det att något i grundarbetet inte är riktigt på plats.

Ofta har man gjort det nästan klart, men när arbetet blir det minsta svårare så räcker det inte med nästan. Då får man vackert gå tillbaka och reparera det man har missat. Och det är ju ingen fara med det, så länge man förstår att det är det som det handlar om.

Och så rider man på ett tag, glad i hågen över att ha varit klok som en uggla och ännu en gång gått tillbaka till basics. Man känner sig nöjd med sig själv, tills den dag då man känner sig redo att gå vidare till något svårare, och upptäcker att det inte går riktigt som man vill… Ja, ni förstår själva.

Så idag har vi, precis om utlovades igår, tränat på att styra. Det vill säga att hästen ska svänga för yttertygeln, och göra det lätt. I lång och låg form, i lite högre form, ja, i vilken form som helst. Och att man inte lurar sig själv med att ta till ytter skänkel om hästen inte svarar riktigt rätt för ytter tygel.

Fokus under veckan är mycket på lättheten för hjälperna, så vi flyttar bogar och bakdelar så det står härliga till! För som Christofer så ofta och klokt säger – Det är inte övningen som hästen behöver förstå, det är hjälperna!

Heroe3

Average Rating: 4.4 out of 5 based on 290 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | 2 kommentarer

Igår landade jag och Heroe på Hellekis efter en fantastiskt blåsig bilfärd tvärs över Sverige. Vi är hos Christofer Dahlgren för en veckas intensivutbildning steg 2.

Redan igår, innan kursen ens har börjat, var jag så nöjd och glad över Heroe fann sig tillrätta snabbt i både box och hage. De få gånger jag har varit iväg med honom har han varit ganska stressad, men denna gång tar han det mer med ro. En häst som man ska ha med sig på kurser och annat behöver ju träna på att vara på bortaplan, och det verkar som att Heroe redan börjar förstå att det inte är någon fara att åka bort ett tag.

Heroe på hemmaplan förra sommaren.

Heroe på hemmaplan förra sommaren.

Steg 2 handlar om att ta med sig hjälpgivningen från groundwork och longering upp på ryggen. Heroe är så fin nu i arbetet från marken! Där kan han vara avspänd och lyhörd och gör allt jag ber om. När jag kommer upp på ryggen är det direkt lite svårare, för då blir han lätt spänd och lite osäker. Då kortar han gärna sin hals, håller fast nacke och rygg och blir kort och stum i steget. Detta har förstås med tiden blivit bättre och bättre, men det finns mycket kvar att jobba på.

Idag jobbade vi två och två så att den ena longerade den andra och på det sättet kunde understödja ryttarens hjälper vid behov. Precis som när man rider in en unghäst alltså. Att göra det även med en lite mer utbildad häst var förvånansvärt effektivt! Jag har haft svårt att få Heroe att söka fram till handen bara genom att ge handen, jag får oftast pilla och lirka med lösgörande innerhand för att han ska länga sig fram och ner. Men med god hjälp av duktiga Hanna Wessling i änden på longerlinan så började han snabbt förstå vad jag ville när jag bara gav handen. Han kunde även slappna av och komma fram och ner när jag la till hjälperna i olika kombinationer. Väldigt skojigt, eftersom han så lätt blir spänd och kortar sig annars!

Imorgon ska vi lära oss att styra, säger magistern. :b

Average Rating: 4.6 out of 5 based on 227 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | Kommentarer inaktiverade för

”Descente de main et des chambes” är ett uttryck i den klassiska ridkonsten som översatt till svenska betyder ungefär ”Sänkning av handen och benen”. På engelska säger man ”Total relaxation of the hand and the legs”. Innebörden är alltså att man inte inverkar på hästen alls med handen eller skänklarna.

Från fram och ner...

Från fram och ner…

...till samling och tillbaka igen endast från sätet.

…till samling endast från sätet.

 

 

 

 

 

 

Men är inte det konstigt? Har vi inte lärt oss saker som att hästen ska vara mellan hand och skänkel, att man ska driva i varje steg, att hästen ska ha stöd på bettet osv? I alla fall var det så jag fick lära mig. Numera tycker jag att det är mycket märkligt att sådana tokiga idéer kan bita sig fast och bli till sanningar.

En ung Diablo i samling utan klämmande skänklar eller stöd på tygeln.

En ung Diablo i samling utan klämmande skänklar eller stöd på tygeln.

De signaler vi ger till hästen kalls ju för hjälper. Då ska de väl vara just det? Jag menar alltså att de ska hjälpa hästen. Inte störa, eller rent av stjälpa. Och varför ge hjälp som hästen inte behöver? Den häst som inte kan ta ett enda steg utan att vi säger till om det måste det väl vara nåt allvarligt fel på? (Eller kanske på utbildningen…) Och den häst som inte kan bära sitt eget huvud och sin hals, utan förväntas behöva en stötta i form av ett bett och ett par människoarmar har väl också stora problem?

Maja och Sammy,  som bär sitt huvud själv.

Maja och Sammy, som bär sitt huvud själv.

Inom akademisk ridkonst kallar man hand och skänklar för sekundära hjälper. Den primära hjälpen är ryttarens tyngdpunkt i magen. Målet är att kunna rida sin häst endast från den primära hjälpen. Det betyder förstås inte att man inte alls behöver de sekundära hjälperna, men strävan är alltid att lära hästen att följa ryttarens tyngdpunkt, för att därigenom frigöra sig mer och mer från de sekundära hjälperna.

Heroe börjar bära sig själv...

Heroe börjar bära sig själv…

...och får hel eftergift från både hand och skänklar.

…och får hel eftergift från både hand och skänklar.

 

 

 

 

 

 

 

Vad händer med en häst som man driver med skänkarna i varje steg? Ja, troligen att hästen blir avtrubbad och slutar att bry sig. Eller irriterad och går och slänger med svansen. Eller känner obehag för att nån klämmer den runt bröstkorgen hela tiden. Varför inte försöka signalera till hästen att du litar på att den kan gå alldeles av sig själv. Hästar kan det.

Och så det trista uttrycket ”stöd på tygeln”. Varför skulle hästen behöva detta stöd? Den har ju fyra ben att ha sitt stöd på! Stödet gör att hästen får motstridiga signaler, att den hindras från att hålla sin egen balans, att halsen blir kort istället för utlängd och att hästen hindras från att använda sin kotpelare och därigenom sina bakben korrekt. Det vi ska ha är KONTAKT, men det är sannerligen inte samma sak som stöd.

En yngre Melissa...

En yngre Melissa…

...och som äldre,  kan bära sitt huvud och flytta sina ben alldeles själv.

…och som äldre, kan bära sitt huvud och flytta sina ben alldeles själv.

 

 

 

 

 

 

 

Man skulle också kunna skriva mycket om vad som händer i ryttarens kropp vid ett ständigt drivande och stöd på tygeln. Jag nöjer mig med att konstatera att det skapar spänningar i framför allt höfter och axlar, och att det naturligtvis påverkar hela kroppen och ryttarens förmåga att slappna av.

Sammy och Maja,  descente de main et des jambes.

Sammy och Maja, descente de main et des jambes.

Ridkonst är en dans där hästen är en fullvärdig partner. Jag har så svårt att tänka mig en dans där mannen för kvinnan genom att klämma på hennes revben i varje steg, och dessutom håller fast hennes huvud…

Diablo följer i dansen.

Diablo följer i dansen.

Jag försöker utbilda mina hästar så att jag kan be dem om det jag vill och sedan störa dem så lite som möjligt när de gör det jag bett om. Eller som den gode Baucher lär ha sagt: ”Make yourself understood and let it happen”.

Average Rating: 4.8 out of 5 based on 166 user reviews.

Publicerat i Ridning | Lämna en kommentar

tussilagoNu tittar tussilagon upp både här och där, eller hästhovsört, som den så passande kallas. Det sammanfaller fint med att kurs- och lektionsverksamheten verkligen tar fart igen.

Någon gång händer det dock att en kurs ställs in också, denna gång pga av alltför många oturligt skadade hästar. Det innebär att helgen den 28-29 mars finns det möjlighet att komma till mig och rida lektion ena eller båda dagarna. Så här dags på året gäller fortfarande vädergarantin. Det betyder att om vädret är för dåligt för att transportera häst eller för att rida utomhus så är det ok att avboka med kort varsel. Hör av dig om du är intresserad! Kontakt

Några andra förändringar:

  • Nyinlagd kurs utanför Linköping lör 25 april.
    Kontakt Alexandra Warg,  073-829 47 11 only_alec@hotmail.com
  • Arvikakursen i maj är flyttad till 16-17 maj.
  • Missa inte att Christofer Dahlgren kommer till Vikbolandets RF och har kurs den 24 maj. Jag ska delta med en häst, om det blir Diablo eller Heroe har jag inte bestämt. Det är verkligen lyxigt att kunna välja! Kontakt Emma Knutsson, arsektionenvrf@gmail.com

    Hmmm, Diablo…

    ...eller Heroe?

    …eller Heroe?

Average Rating: 4.7 out of 5 based on 166 user reviews.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Nu tycker jag allt att våren knackar på dörren, även om vintern fick ett återfall igår och behagade släppa ner ett tjockt lager vattning snö. Men innan våren riktigt får ta över så får ni njuta av ännu ett knippe bilder som vår duktiga fotograf Sanna Svensson var här och tog i början av februari.

Diablo, Heroe och Melissa fick alla äran att bli fotograferade. Tack Sanna!

Diablo1Diablo2Diablo3Diablo4Diablo5Diablo6Diablo7Heroe1Heroe2Heroe3Heroe4Heroe5Melissa1Melissa2Melissa3Melissa4I hagen2I hagen1

Average Rating: 4.8 out of 5 based on 176 user reviews.

Publicerat i Essäer, Ridning | Lämna en kommentar