Kategoriarkiv: Essäer

Jobb, jobb, jobb

Alla som bor på en gård vet att det alltid finns något som behöver fixas. Det gäller att kunna slå sig till ro med att man aldrig är klar. Om man som vi har ”civila” jobb också, så får man ta det i den takt man hinner och orkar helt enkelt. Det är mycket som blir uppskjutet både en och många gånger.

Men så är det också väldigt skönt när flera gånger uppskjutna saker äntligen blir av. Den senaste tiden har vi (betyder mest min man Janne, men lite del har allt jag också), fått till en ny motorvägspåfart till gödselkärran så man slipper riskera att ramla med skottkärran över sig, påfyllning av sand på ridbanan, bort med en massa ogräs från ridbanan och inte minst nygamla dörrar till stallet. Den gamla skjutporten som satt där var tung och otymplig, och hade dessutom börjat ruttna nertill. Nu är den ersatt med vanliga portar, som vi funnit i ett uthus. De har tidigare använts någon annanstans på gården, var vet vi inte. Återbruk gillar vi extra mycket!

Äntligen enkelt att komma upp på gödselkärran!

Äntligen enkelt att komma upp på gödselkärran!

Vart har den gamla sanden tagit vägen egentligen?

Vart har den gamla sanden tagit vägen egentligen?

Stånk och stön! Men det blir fint! :)

Stånk och stön! Men det blir fint! :)

Såga, riva, bända, mäta, spika, skruva, muttra...

Såga, riva, bända, mäta, spika, skruva, muttra…

Till höger en bit av den gamla skjutporten, till vänster ena halvan av  den nygamla dörren.

Till höger en bit av den gamla skjutporten, till vänster ena halvan av den nygamla dörren.

Så där ja! Nu ska det bara till handtag, foder, dörrstoppar och målning.

Så där ja! Nu ska det bara till handtag, foder, dörrstoppar och målning.

Två slöhögar som inte har hjälpt till ett dugg!

Två slöhögar som inte hjälpte till med nåt!

 

Äntligen ridning igen!

2016-03-10 14.48.21

Foto: Maja Lindh

Efter en vådlig avramling för några veckor sen är jag nu igång med lite försiktig ridning igen. Jag startade lite vackert med att låta lugna, fina Melissa vara min ridterapeut ett tag. Henne kan man alltid lita på, hon tar hand om en på bästa tänkbara sätt!

Foto: Natalie Lindholm

Foto: Natalie Lindholm

 

 

 

 

Efter nån vecka var det dags att sitta upp på Diablo. Även han tog fram sina bästa sidor och var en riktig gentleman. Nu börjar han tycka att jag är i så bra skick så han kan busa lite, och det må väl vara hänt. Nu ska vi bara komma i form lite snabbt så att vi är rustade för en vecka hos Christofer och Rebecca Dahlgren i början av april. Ser verkligen fram mot det efter detta ofrivilliga riduppehåll!

 

Utbildningsserie 2015 slut

Pampiga Ludwig, ardenner

Pampiga Ludwig, ardenner

Förra helgen var så årets utbildningsserie till ända. Det är lite vemodigt när det tar slut, för det är speciellt att träffa samma ekipage en gång i månaden under sju månader. Det är så roligt att få följa den utveckling som sker hos både människor och hästar, men det blir även en väldigt skön stämning när det är samma deltagare varje gång och vi alla lär känna varandra bättre och bättre vartefter.

 

En av de viktigaste sakerna för att ta in kunskap och kunna göra sitt bästa är att man känner sig trygg i det sammanhang man är i. Jag ser det som en av de viktigaste uppgifterna för mig som pedagog, oavsett sammanhang, att göra vad jag kan för att skapa den känslan av trygghet. Det handlar om att eleven (eller hästen) ska känna sig trygg med mig, att eleven är så trygg som möjligt med sin häst, men inte minst att få känna sig trygg med de som tittar på.

Jag minns min tid från ridskolan och tävlingsvärlden. Jag fick med mig mycket gott därifrån, men också känslan av att alltid vara bedömd. För mig är det viktigt att försöka skapa en stämning där de som tittar på är stödjande, inte dömande. Att samma människor träffas regelbundet ger bra förutsättningar för detta, och då sker också utveckling snabbare!

Precis som i förra årets utbildningsserie har vi fokuserat på 6 olika teman – ground work, longering, sits, skolor, rakriktning och samling. Den sjunde gången väljer man själv vad man vill repetera, fördjupa eller gå vidare med.

Alla ekipage är på olika nivå, och naturligtvis går ingen från att vara nybörjare i ground work till fullfjädrad samling på sju månader, men även för den ovana finns det alltid något lite man kan nosa på inom varje tema. Som vanligt jobbar var och en på sin nivå, att försöka forcera fram något hör inte hemma inom AR.

Sista gången hade vi en utvärdering. De ändringar jag gjorde efter förra årets utvärdering visade sig ha slagit väl ut. I år kom ett nytt intressant förslag – att minska antalet teman för att istället fördjupa sig i tre teman, där varje tema får två tillfällen. Jag är sugen på att prova ett sånt upplägg för dem som har varit med tidigare i serien, eller som har någorlunda vana av AR. Dessa teman skulle i så fall bli skolor, rakriktning och samling. Den sjunde gången blir som tidigare valfritt tema.

Jag ska fundera vidare på detta. Den som vill jobba från marken kan göra det ändå inom respektive tema, och sitsen pratar vi ju om jämt! :)

Klart är i alla fall att en grupp redan är fulltecknad. Det går bra att anmäla sig ändå, om det blir tillräckligt många blir det två grupper, i annat fall får man stå som reserv. Kan tillägga att årets reserver har haft möjlighet att rida nästan varje gång, det är ofta nån som har förhinder. Hur Utbildningsserien 2015 var upplagd kan du läsa om HÄR. Anmälan kan du göra HÄR.

Tills det är dags för Utbildningsserie 2016 får ni njuta av en riktig bildbomb på årets ekipage. Saknas gör tyvärr Pernilla och Freeman, som jag inte hade nån bild på.
Foto: Nina Skäre och Carina Boman

Sandra och Zhakira, hispanoarab

Sandra och Zhakira, hispanoarab

Zhakira3

 

 

 

Carina och Silver, kallblodstravare

Carina och Silver, kallblodstravare

Silver2

Jessika och Ludwig, ardenner

Jessika och Ludwig, ardenner

Ludwig2

Nina och Isar, islandshäst

Nina och Isar, islandshäst

Isar2Isar3

Inga-Lill och Ilando, tyskt halvblod

Inga-Lill och Ilando, tyskt halvblod

Ilando1

Kristina och Bingo, connemara

Kristina och Bingo, connemara

Bingo4

Helén och Ava, connemara

Helén och Ava, connemara

Ava3

Linda och Acke, lipizzaner

Linda och Acke, lipizzaner

Acke1

Nina och Ella, frieser/arab

Nina och Ella, frieser/arab

 

Veckoelever och strandade valar

Sommarens veckoelever får vara beredda på både åska, regn och rejäl blåst. Utan ridhus är det den verkligheten som gäller. För det mesta är det inget problem, vatten är ju ofarligt, och blir det för mycket väder så tar vi en paus helt enkelt. Men förhoppningsvis, inom en överskådlig framtid, så kommer vi att ha tak över huvudet…

Denna vecka gästas jag av Ulrika Holmgaard och Zelda, Nina Skäre och Ella samt Katarina Tjärnström och Wilma. Detta är tydligen korsningshästarnas vecka, för Zelda är engelskt fullblod/connemara, Ella är arab/frieser och Wilma angloarab och så ett par raser till som jag inte kommer ihåg i skrivande stund.

Ulrika och Zelda

Ulrika och Zelda testar Akademisk ridkonst för första gången.

Ulrika Holmgaard o Zelda3

Nina och Ella

Nina och Ella i djup koncentration.

Nina S o Ella1

 

 

Bland våra egna hästar var dramatiken naturligtvis stor när två valar strandade i hagen och Heroe blev tvungen att ropa på hjälp för att rädda dem. :D

Åh nej, två valar har strandat i min hage! Hjääälp!

Åh nej, två valar har strandat i min hage! Hjääälp!

 

Utbildningsserien

Utbildningsserien 2015 rullar på. 6 ekipage (och emellanåt ett par reserver) kommer hit till Övre Jäder ungefär en gång i månaden från april till oktober och jobbar med sina hästar kring ett bestämt tema varje gång.

Jag gillar verkligen det här sättet att undervisa! Det blir kontinuitet för ekipagen, var och en får en individuell läxa med sig varje gång, ryttarna får en plan för hela säsongen, utvecklingen blir tydlig. Och inte minst så lär deltagarna känna varandra, nya vänskaper utvecklas och gamla kan fördjupas. Hästkunskaper delas, värmen är påtaglig (i dubbel bemärkelse nu senast) och skratten är många. Jag njuter av varje tillfälle!

Om du vill läsa mer om vad Utbildningsserien innebär kan du göra det HÄR.

Här några bilder från senaste tillfället. Fotografer är Carina Boman och Nina Skäre.

Carina o Silver

Carina o Silver, kallblodstravare

Jessika o Ludwig, ardenner

Jessika o Ludwig, ardenner

Linda o Acke

Linda o Acke, lipizzaner

Linda o Acke2

Linda o Acke

Nina o Ella1

Nina o Ella, arab/frieser

Nina o Ella2

Nina o Ella

Sandra o Zhakira

Sandra o Zhakira, hispanoarab

Fler bilder från Heroes vecka på Hellekis

Här kommer till sist ytterligare några bilder från vår intensivvecka på Hellekis. Även dessa bilder är tagna av Hanna Wessling.

Några saker som jag tar med mig denna gång:

  • Att bli longerad var mer hjälpsamt än jag trodde! Hästen ska i detta arbete ta sina signaler från ryttaren. Longören är så passiv som möjligt och rycker bara in när ryttaren ber om det.
    Heroe är mycket arbetad i longering, och väldigt känslig för longörens signaler, så det tog lite tid innan han förstod att han skulle koppla om till mig som satt på ryggen. Men just för att han är mycket arbetad på lina så var det också väldigt hjälpsamt när han inte riktigt tog mina signaler från ryggen.
  • Grundarbete, grundarbete, grundarbete… (Se inlägget från dag 2!)
  • Fastna inte i innertygeln!!! Jag vet, alla vet. Ändå händer det så lätt. Såg det så tydligt när jag gick igenom Hannas bilder. De bilderna fick inte vara med…
  • Att vara för ”snäll” med sina hjälper är kanske inte alltid snällt, utan bara otydligt! Jag gjorde det misstaget när jag red in Diablo, jag gav honom för stor ram från början. Det gjorde honom bara osäker på vad jag ville. Idag klarar han oftast en större ram, men  nu är han 11 år! Som unghäst gjorde det bara arbetet svårare för honom.
  • Det är roligt att rida! Det är roligt att vara på kurs, särskilt med så trevliga kurskamrater! Och trevlig häst förstås!
Öppna

Öppna

Sluta

Sluta

...och en vändning.

…och en vändning.

Slappna av fram och ner.

Slappna av fram och ner.

Stå stilla är det svåraste, tycker Heroe.

Stå stilla är det svåraste, tycker Heroe.

Hanna får ordning på linan!

Hanna får ordning på linan!

Arbete med longör.

Arbete med longör.

Och så galoppetiloppetilopp!

Och så galoppetiloppetilopp!

Så här roligt är det att rida när Christofer drar dåliga skämt! :D

Så här roligt är det att rida när Christofer drar dåliga skämt! :D

Duktig pålle! <3

Duktig pålle! <3

Några bilder från dag 3 på Hellekis

Idag har snälla Hanna Wessling greppat kameran och tagit några bilder.

Jag har haft fokus på att Heroe ska mjukna mer i sidorna och länga ut sin hals bättre. Han kan ha huuuur kort hals som helst, men jag vill ju ha den lång. En kort, komprimerad hals ger oftast en lång kropp med bakbenen skjutande för mycket bakåt och mot handen. Vi vill ha det motsatta – en lång hals och på sikt en kort kropp med väl undersatta, bärande bakben.

Heroe söker bättre och bättre till den eftergivande handen, en bra känsla. :)

Heroe12

Korta upp sig lite...

Korta upp sig lite…

...och länga ut sig igen.

…och länga ut sig igen.

Vi har jobbat två och två med att longera varandra, för att få ordning på en del viktiga grunder. Hanna Wessling har varit mycket bra hjälp!

Vi har jobbat två och två med att longera varandra, för att få ordning på en del viktiga grunder. Hanna Wessling har varit mycket bra hjälp!

Galopprumpor

Galopprumpor

Heroe9a

Heroe ZM, lite trött på tredje dagen.

 

Ständigt detta grundarbete

Jag undrar om man någonsin blir riktigt klar över hur viktigt det är med basics i utbildningen av sig själv och hästen. Eller rättare sagt så tror jag att det ofta är så här: Man tror att man har basics på plats, för det man vill göra verkar funka. Men så ska man göra något bara lite svårare, och så upptäcker man att det inte går riktigt som man vill. Är det den nya övningen som är för svår? Nej, egentligen inte, det är bara det att något i grundarbetet inte är riktigt på plats.

Ofta har man gjort det nästan klart, men när arbetet blir det minsta svårare så räcker det inte med nästan. Då får man vackert gå tillbaka och reparera det man har missat. Och det är ju ingen fara med det, så länge man förstår att det är det som det handlar om.

Och så rider man på ett tag, glad i hågen över att ha varit klok som en uggla och ännu en gång gått tillbaka till basics. Man känner sig nöjd med sig själv, tills den dag då man känner sig redo att gå vidare till något svårare, och upptäcker att det inte går riktigt som man vill… Ja, ni förstår själva.

Så idag har vi, precis om utlovades igår, tränat på att styra. Det vill säga att hästen ska svänga för yttertygeln, och göra det lätt. I lång och låg form, i lite högre form, ja, i vilken form som helst. Och att man inte lurar sig själv med att ta till ytter skänkel om hästen inte svarar riktigt rätt för ytter tygel.

Fokus under veckan är mycket på lättheten för hjälperna, så vi flyttar bogar och bakdelar så det står härliga till! För som Christofer så ofta och klokt säger – Det är inte övningen som hästen behöver förstå, det är hjälperna!

Heroe3

Med Heroe på Hellekis

Igår landade jag och Heroe på Hellekis efter en fantastiskt blåsig bilfärd tvärs över Sverige. Vi är hos Christofer Dahlgren för en veckas intensivutbildning steg 2.

Redan igår, innan kursen ens har börjat, var jag så nöjd och glad över Heroe fann sig tillrätta snabbt i både box och hage. De få gånger jag har varit iväg med honom har han varit ganska stressad, men denna gång tar han det mer med ro. En häst som man ska ha med sig på kurser och annat behöver ju träna på att vara på bortaplan, och det verkar som att Heroe redan börjar förstå att det inte är någon fara att åka bort ett tag.

Heroe på hemmaplan förra sommaren.

Heroe på hemmaplan förra sommaren.

Steg 2 handlar om att ta med sig hjälpgivningen från groundwork och longering upp på ryggen. Heroe är så fin nu i arbetet från marken! Där kan han vara avspänd och lyhörd och gör allt jag ber om. När jag kommer upp på ryggen är det direkt lite svårare, för då blir han lätt spänd och lite osäker. Då kortar han gärna sin hals, håller fast nacke och rygg och blir kort och stum i steget. Detta har förstås med tiden blivit bättre och bättre, men det finns mycket kvar att jobba på.

Idag jobbade vi två och två så att den ena longerade den andra och på det sättet kunde understödja ryttarens hjälper vid behov. Precis som när man rider in en unghäst alltså. Att göra det även med en lite mer utbildad häst var förvånansvärt effektivt! Jag har haft svårt att få Heroe att söka fram till handen bara genom att ge handen, jag får oftast pilla och lirka med lösgörande innerhand för att han ska länga sig fram och ner. Men med god hjälp av duktiga Hanna Wessling i änden på longerlinan så började han snabbt förstå vad jag ville när jag bara gav handen. Han kunde även slappna av och komma fram och ner när jag la till hjälperna i olika kombinationer. Väldigt skojigt, eftersom han så lätt blir spänd och kortar sig annars!

Imorgon ska vi lära oss att styra, säger magistern. :b

Fler vinterbilder

Nu tycker jag allt att våren knackar på dörren, även om vintern fick ett återfall igår och behagade släppa ner ett tjockt lager vattning snö. Men innan våren riktigt får ta över så får ni njuta av ännu ett knippe bilder som vår duktiga fotograf Sanna Svensson var här och tog i början av februari.

Diablo, Heroe och Melissa fick alla äran att bli fotograferade. Tack Sanna!

Diablo1Diablo2Diablo3Diablo4Diablo5Diablo6Diablo7Heroe1Heroe2Heroe3Heroe4Heroe5Melissa1Melissa2Melissa3Melissa4I hagen2I hagen1