I ett kyligt ridhus…

…kan man lära sig mycket! Tidigt igår morse åkte jag tillsammans med goda vänner mot Johannesberg i Rimbo för att delta på en Bent Branderup-kurs, denna gång som åskådare.

Även om det är väldigt roligt att rida på kurs, så är det ibland skönt att helt avslappnat bara kunna sitta och titta. Man har inte ansvar för någon häst, man slipper vara nervös, man hinner se alla ekipage och man hinner tänka och fundera på ett sätt som i alla fall jag inte riktigt hinner när jag själv är med och rider. Då får tänkandet oftast komma hemma, efter kursen.

Den här gången tar jag (ännu en gång!) framför allt med mig att ”less is more”. Det är så lätt att vilja lite för mycket. När något inte fungerar så försöker man gärna att göra lite mer för att få till det. Under kursen påmindes jag ännu en gång om hur effektivt det är att göra tvärtom. Om ställningen inte riktigt går igenom – prova att be om mindre ställning istället för mer, och sedan aningen mer igen. Om hästen inte vinklar alla sina leder bak i samlingen – be om mindre samling istället för att envist försöka få till mer. Om hästen vill tvära för lite i slutan – be om mindre tvärning, och försök sedan med lite mer igen osv.

Annars var det – förstås – mycket biomekanik, prat om ryttarens balans, och så mycket fokus på lätthet i ytter bog. Jag tog även med mig en idé om att longera med två linor, en i kapsonen och en i en halsring. Testade det på Heroe idag, för att se om det kunde ta bort lite fokus från huvud och nacke, eftersom han väldigt lätt spänner sig i nacken. Dessutom ville jag se om det var till hjälp för att bättre få med ytterbogen i vänster varv. Och jodå, det var hjälpsamt. Kan vara värt att öva vidare på.

Till sist ett citat värt att bära med sig: ”A schooled hand is searching information, a trusted hand is given information.”

Det här inlägget postades i Essäer, Ridning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *