För drygt ett år sedan började jag träna skolhalten med El Diablo, men jag la snart ner den träningen. Ingen av oss tyckte att det var roligt. Diablo blev väldigt stressad, han låste sig och började gnissla tänder när jag försökte. Alla hovarna liksom växte fast i marken, och så lutade han sig bakåt så mycket han kunde i den positionen. Jag hade svårt att hitta en väg ut ur det, så istället för att hamna i konflikt med en stressad häst så bestämde jag mig för att strunta i skolhalten tills vidare.

Att hästen lutar sig bakåt istället för att sjunka i lederna bak är ett vanligt problem har jag sett. Det verkar vara lättare att hamna i lutande istället för sjunkande om man försöker hitta skolhalten från stillastående. Om man tränar från rörelse framåt verkar många hästar ha lättare för att hitta rätt. Men trots att jag gjorde just detta, så hade jag väldigt svårt att få Diablo att förstå vad jag ville att han skulle göra.

I höstas var jag så med på steg fyra av Christofer Dahlgrens intensivutbildningar. Och där fick jag pusselbiten som jag hade saknat. Jag hade varit så noga med att Diablo, vad som än hände, i alla fall inte skulle gå bakåt. Men hos Christofer fick jag använda just ryggningen för att hitta rätt. Grovt räknat kan man säga att vi fick öva i fyra steg: Först göra mjuka men tydliga övergångar skritt – halt för sitsen. Även övergångar skritt-trav-skritt och trav-halt använde vi. Steg två var att rida in bakbenen längre in under hästen i halten, alltså lägga till mer drivning in i halten. Därefter började jag lägga till ryggningar direkt ur halterna. När det fungerade bra gick jag bara ytterligare tillbaka i sitsen och precis när Diablo tänkte börja rygga så la jag till drivning utan att släppa fram honom, och plötsligt förstod han vad han skulle göra. Detta var precis vad som behövdes! Allt detta skedde under en enda lektion. Därmed inte sagt att det alltid går så fort att lära in skolhalten, eller att den på något sätt var befäst i det här läget. Men det handlar som alltid om att ha lagt den grund som behövs för att komma vidare, och uppenbarligen fanns hela grunden på plats. Det var bara den sista pusselbiten som hade saknats.

Efter detta har vi jobbat vidare. Den största svårigheten har varit att reglera energinivån. Antingen har det blivit för lite energi, och då har hovarna fastnat i marken igen, eller också har det blivit för mycket energi, och då blir Diablo stressad och så fungerar inte kommunikationen som den ska. Men nu börjar det gå att ha koll på energinivån, och då blir det emellanåt riktigt bra!

Diablo i skolhalt februari 2014

Diablo i skolhalt februari 2014

Average Rating: 4.6 out of 5 based on 222 user reviews.

Det här inlägget postades i Ridning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *