Vi har det lite knepigt nu, alla vi som försöker hålla igång träningen på ett bra sätt, fast vi inte har ridhus. Många lägger ner träningen så här års. Man kanske tänker att det ändå inte blir någon ordentlig ridning, så då kan man lika gärna låta bli. Mörker, is och kyla kan få den mest entusiastiska att undra vad man håller på med egentligen.

Jag brukar ställa av mina hästar i två veckor precis före jul. Då är mörkret som tätast och jag tycker att det är skönt att ha lite extra tid för julstöket. Efter julafton, med lite extra ledighet framför mig, är det lagom att sätta igång igen.

Men vad ska man göra då, när underlaget skiftar mellan djupsnö, is och skare? Jag tänkte dela med mig lite av hur jag håller igång mina hästar även när vintern är besvärlig.

Man skulle ju kunna lasta och åka till ridhus, om man har ett sådant inom räckhåll. Men vid närmare eftertanke… Kanske inte alltid en bra idé. Så här såg det ut utanför vår gård idag.

 

 

Nehej, då får man hålla sig hemma och göra vad man kan.
Även på ett ganska knepigt underlag finns det en hel del man kan göra. Jag jobbade med Diablo på banan idag. Mest skritt förstås. Övade på att rida skolorna med så lite tvärning som möjligt. Passar bra när man har ett upptrampat spår som inte ger utrymme för så mycket mer. Bra övning, då det får ryttaren att fokusera mer på att hämta fram respektive bakben, snarare än att tänka tvärning. Skolorna är inte i första hand sidvärtsrörelser, utan till just för att hämta ett bakben åt gången längre in under tyngdpunkten, och på så vis gradvis ta mer och mer vikt.

Även om en oskodd häst klarar halka väldigt
bra behövs det förstås broddade boots när
det blir riktigt halt. Cavallo Sport Boots hör
till mina favoriter.

 

Riktigt samlad skritt kan övergå i skolskritt, en tvåtaktig skritt, där hästens ben förflyttar sig diagonalt, precis som i trav, men ryggen fortsatt ”går i skritt”. Från skolskritt kan man sedan be om trav, halva steg eller piaff, beroende på var man är i utbildningen. Det ger en ökad kvalitet på traven/halva stegen/piaffen att gå in i det från skolskritt.

 

 

 

 

 
 
På väg mot diagonaliserad skritt.                   Diagonaliserad skritt.
 

Om det inte går att rida alls brukar jag ägna mig åt diverse markövningar. När det har varit som allra sämst har jag bara gått ut i hagen, satt på en kapson och jobbat med böjning på stället, att flytta hästens vikt till olika ben osv.

 

 

 

 
 
 
Jag backar Diablo med små signaler. Så
har han lärt sig att respektera mitt utrymme.
Från början tyckte han att det var helt naturligt
att försöka gå rakt igenom mig.
 
Spansk skritt med Melissa. Var
försiktig med denna övning. Dels
är det en dominant rörelse för
hästen, dels kan den felaktigt
utförd vara skadlig för hästens rygg.
Jag är mycket sparsam med övningen,
men Melissa, som kan vara lite för
undergiven, blir väldigt glad av den. :)
 

Även om dåligt underlag knappast tillåter träning som ger kondition, så gör denna träning mycket för att bibehålla styrka och smidighet. Och när det förhoppningsvis blir snö igen, istället för is, så blir det snögalopp!

Average Rating: 5 out of 5 based on 239 user reviews.

Det här inlägget postades i Ridning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till

  1. Karin Kufver skriver:

    Inspirerande Anna och bra tips. Mina pollar är avställda, jag har haft fullt upp med uppsats men istället har jag tillbringat tid med lite mys i hagen, enkel samvaro. Stoppa in näsan i pälsen och dra in hästlukt, pussats på vintriga mular med granandedräkt och kramats kliats och bara iakttagit dessa fina varelser. Måhända gör det inte så mycket för träningen och utvecklingen, men det värmer gott i hjärtat :D

    • Anna skriver:

      Allt som värmer gott i hjärtat är bra! Ibland är ju omständigheterna sådana att man väljer bort träningen för att annat behöver gå före. Ingen hinner allt, som en klok kollega till mig brukar säga. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *